"Dom andra" kontra Livets mening
Igår kväll, gav en av "dom andra" mig en riktig tankeställare.
Jag började reflektera över livets mening, och om lyckan verkligen är målet. Och varför vi i sådana fall alltid komplicerar till allting. "Dom andra", jag kallar de så. De som jag inte förstår mig på och inte ser mig ha något alls gemensamt med. Den delen av befolkningen som gör att jag ibland skäms över att vara människa. Som då och då får mig att fundera över om det inte vore bättre, för alla, om vi bara skyndade oss på och utrotade hela mänskligheten.
Men sen kommer ju de bra människorna och ställer till det.
Komplicerar.
Antingen är vi människor inte menade till att alls tänka, eller så är det just det vi är.
Ibland vet jag inte vad jag hoppas på.
Idag blev jag inkallad igen. Tack lilla Sara som kröp upp i mitt knä och sedan bara satt där tills det inte gick längre.
Det finns så mycket som ger mening. Ibland är det osynligt bara, det är därför det kan kännas svårt.
Igår kväll, gav en av "dom andra" mig en riktig tankeställare.
Jag började reflektera över livets mening, och om lyckan verkligen är målet. Och varför vi i sådana fall alltid komplicerar till allting. "Dom andra", jag kallar de så. De som jag inte förstår mig på och inte ser mig ha något alls gemensamt med. Den delen av befolkningen som gör att jag ibland skäms över att vara människa. Som då och då får mig att fundera över om det inte vore bättre, för alla, om vi bara skyndade oss på och utrotade hela mänskligheten.
Men sen kommer ju de bra människorna och ställer till det.
Komplicerar.
Antingen är vi människor inte menade till att alls tänka, eller så är det just det vi är.
Ibland vet jag inte vad jag hoppas på.
Idag blev jag inkallad igen. Tack lilla Sara som kröp upp i mitt knä och sedan bara satt där tills det inte gick längre.
Det finns så mycket som ger mening. Ibland är det osynligt bara, det är därför det kan kännas svårt.
6 Comments:
"Dom andra" = Big Brother?
faktiskt inte..
en märklig människa som började prata med mej bara. ganska intressant faktiskt.
vadå för en männ'ska??
tell me tell me
förtälj mig, men tälj mig ej.
i'm sharp enought as it is!
=) du trodde du va smart där va? jag kanske måste tälja dej lite iaf.. (fast jag kan ha assossierat lite till big brother också kanske om de gör dej glad)
näe, men de va bara en människa som helt plötsligt adda mej på msn och sa att han ville titta på mej å runka typ, och jag var på rädda världen humör så jag började prata om meningen med livet, men underligt nog så var han inte så pigg på de..
uuurrrrrrrrkkkkkkk
vafan, hur gör folk för att vara så obotligt dumma?
varför kan de inte vara normala istället?
välj:
a) normal b) obotligt dum
valet är inte svårare än så!
åh! stupidity stupidity!
spontant jsut i detta ögonblick på min winamp:
du vet den d'r western truddelutten
som vi brukar spontan-"sjunga" lite då ochdå.
haha, jag visste inte att jag ahde den på min data ens.
det är ennio morricone som gjort den. nu vet du. och jag med.
ps! om jag är obotligt dum nångång, vilket jag antagligen är, kan du ju låta tvångsmata mig med ett kilo morötter eller så. så jag lär mig. fast å andra sidan sägerjag inte till folk att jag vill titta på dom och runka. fast bara för det betyder det väl inte att jag är smart heller...
haha, alltså.. jag kan ha som blog att kommentera i din blog.. :) det är nästan så...
du vet att vi inte är normala va? vi plockar ju barr och gör te liksom.. (och såna saker) jag tror inte det är helt normalt. men det är ju inte obotligt dumt heller (tror jag?) så, finns det något mellanting? någon gråzomn där vi befinner oss och är vi då automatiskt på väg åt något håll? (jag vet då inte riktigt vilket håll jag hoppas på, ordet normal har alltid skrämt mig lite..)
Skicka en kommentar
<< Home