Som vanligt, eller...?

Det är konstigt. Och jag förstår inte riktigt. Men inget fel. Annars har jag jobbat idag, det är som vanligt.
Vardag, fast söndag!
Men inte helt som vanligt, det låter så tråkigt. Det är bra. Tror jag, men det låter lite för bra. Blir lite osäker.

Veckans känsla:
På gränsen till utomkroppslig. Lite som att man var med i en film. (Just efter att ha sett en film, som att vara med i den filmen.) Eller som att tiden sackade efter lite grann och gav mig tomrum för eftertanke, att se mig själv utifrån, fast utan att gå miste om nuet.
En bra känsla.

Veckans iakttagda:
Rickard Wolff.
En stor, Stor, man i nätstrumpbyxor och (antagligen) peruk.
En man som gåendes åt majs direkt ur konservburken (till synes utan sked!).

Jag använder semikolon i min dagbok, betyder det att jag är vuxen? Eller intellektuell?