Mest trams faktiskt.

Det enda jag hör är datorns brus.

Ibland önskar jag att jag hörde något mer. Eller bara något annat.

Ibland vänjer jag mig så mycket att jag inte ens hör det. Förrän jag stänger av. Då blir tystnaden väldigt påtaglig. Och den är befriande.

När man tror att det är tyst, kan det alltid bli lite tystare då?

Och den höga tystnaden, den som skriker, är det samma som den som lugnar? Eller finns det olika? Frågan som inte är en fråga, är det ibland en fråga ändå, fast jag inte menar det?
Är det något jag kan bestämma?

Jag kan inte sluta nu. Bäst jag gör det ändå.